Billroy and the Space vampires och andra (rymd)äventyr.

Denna vecka har mitt online-projekt Billroy and the Space vampires haft premiär på Internet. Viss tid har även lagts på att göra ett återbesök i Blizzards Starcraft-universum, dels i Starcraft och i Starcraft 2. Rymden och sci-fiction har gjort ett återtåg i mitt sinne denna vår. Jag har nog alltid haft ett stort behov (och förmåga) att fantisera om olika världar med intressanta karaktärer i. Det verkar som att när jag inte skriver noveller så ritar jag serier. Jag har helt enkelt ett enormt sug efter att berätta historier och underhålla min omgivning.


Starcraft 1

Starcraft.

 

Billroy and the Space vampires skapades lite av en slump. Jag visste att jag ville börja med ett nytt serieprojekt, men jag visste inte riktigt vad det skulle handla om. Idén fick jag en dag när jag satt och läste lite tutorials till Inkscape och Illustrator, varav en av dem handlade om att göra en streckgubbe-avatar. ”Pfft, det där kan jag göra utan guide” sa jag självsäkert. Vilket visade sig vara nästan sant, jag tjuvkollade vid två tillfällen. Slutprodukten blev en rymdhjälte i blå rustning och röd mantel (vilken politisk ironi!) vid namn Billroy. The rest is history, som de säger. Följ gärna Billroys äventyr här.

 

Efter att jag registrerat ett konto på Battle.net (Blizzards onlinetjänst) hade jag turen att bli utvald som beta-testare av deras kommande stortitel Starcraft 2: wings of liberty. Jag måste säga att Blizzard har lyckats riktigt bra och SC2 är mer än bara en grafisk uppgradering. Det finns en helt annan balans som inte riktigt finns i SC1. Dessutom jag väldigt nyfiken på hur storyn ska gå vidare. Antagligen blir det till att spela igenom SC1 inför det slutgiltiga släppet av SC2.

 

Min gamla Dell-skrivare som jag nämnt tidigare på bloggen har återuppstått igen. Den gamla trotjänaren blev räddad från vinden, så nu kan jag återigen scanna in bilder för att manipulera dessa. Creative life is good.


Dell

Gamla Bettan ställer upp på en bild.

 

Nej ni, nu tänker jag ge lite kärlek till xboxen min tillsammans med min kära sambo (oh, kinky...).

 

Johan, out.


Vecka 20, fyra veckor till sommarlov!

Denna vecka har gått hyfsat fort och har gett mig lite att berätta om i bloggen. Den första saken stavas PIM och den andra Billroy and the space vampires. PIM står för Praktisk It och Mediekompetens och är en fortbildningskurs för lärare. Kursen bestod av tre examinationsuppgifter; ett informationsblad, en powerpoint-presentation och en video. Trots att uppgifterna var hyfsat lätta (för en van datoranvändare) var de ändå roliga och utvecklande. Jag har alltid viljat gå lite djupare i kontorsprogrammen på datorn, och nu fick jag äntligen en anledning.

 

Tre olika aspekter

I korta drag handlade alla tre uppgifterna om att förmedla ett budskap, fast på tre olika sätt. I den första uppgiften skulle man göra ett informationsblad (veckobrev, introduktion, etc). Jag valde att skriva ett informativt dokument om hur man kan förbättra sitt kroppsspråk och därmed kommunicera effektivare (hett lästips här!). Jag klarade uppgiften relativt lätt.

 

Den andra uppgiften var en powerpoint-presentation. Den var intressant eftersom jag, på något sätt, tagit mig tjugosju år genom livet utan att göra en endaste powerpoint-presentation. Jag valde att göra en presentation om Ubuntu.

 

Den tredje och sista uppgiften var klurigast. Eftersom jag, på grund av sjukskrivning, låg sjukt (haha) mycket efter med PIM, hade jag väldigt kort om tid på mig för denna del. Till slut lyckades jag dock få ihop en video som (efter några om och några men) blev godkänd. Eventuellt lägger jag upp videon på Youtube och länkar till den. Återkommer om detta.

 

I slutändan var PIM en rolig och lärorik IT-upplevelse. Dessutom fick jag ett diplom på köpet! Här är en länk till PIM:s hemsida, för den som är intresserad. Det finns en hel del nyttiga guider i hur du använder, till exempel, MS office och Excel, samt lite enkel bildbehandling och videoredigering.

 

Ett nytt projekt

Den senare delen av veckan har ägnats åt ett nyblivet serieprojekt (som antagligen kommer stjäla mycket uppmärksamhet från Trial and Error). Projektet heter Billroy and the space vampires och är en episk rymdsaga som jag håller på att skriva. Berättelsen kommer berättas i serieperspektiv. Jag vill hålla detaljerna hemliga än så länge, men här är en poster jag gjort till serien. Mycket nöje!


Billroy and the space vampires

En poster till Billroy and the spacevampires.

 

Johan, out.


Teknik; min allra största hatkärlek

De säger att kärlek är ett tveeggat vapen och jag är benägen att hålla med; det man älskar är också det som kan orsaka mest skada. Men i slutändan är det ändå värt det, så länga man lär sig något på kuppen. Denna vecka och helg har spenderats i teknikens tecken. Bland annat har jag ärvt lite skrotdatorer från jobbet. Datorerna är två till antalet och båda är laptops. Den ena startar inte alls och den andra är byggd för windows 98. Med andra ord är de båda (ungefär) lika menlösa.


En hög med laptops.

En hög med gamla laptops.

 

Efter att ha läst ett antal guider på Internet (till exempel den här) började jag amatörmässigt att felsöka den tillsynes helt döda laptopen. Första steget var att låna en multimeter (ett verktyg för att mäta ström och spänning) av en kompis kunde jag snabbt konstatera att strömadaptern fungerade någorlunda okej. Nästa steg var att öppna upp datorn för att söka vidare efter felet. Eftersom jag aldrig tidigare öppnat en laptop, vilket är konst enligt expertisen, var jag väldigt nyfiken på hur det skulle gå. Tyvärr tog mitt äventyr snabbt slut, eftersom laptopen vägrade låta sig öppnas trots att alla skruvar avlägsnats. Mitt tålamod tog slut.

 

Här ser man minnesmodulerna. Nästa steg, skruvarna...

 

Nästa projekt blev att undersöka ifall jag kunde omvandla den andra skrotdatorn till en hyfsat stabil kontors och surfdator till min mor. Eftersom jag är en nyfrälst Linuxanvändare sökte jag på Internet efter Linux versioner som funkar på gamla system (här är en lista för intresserade). Jag hittade ett antal kandidater. Trots detta, efter ca tre timmars arbete ville datorn fortfarande bara hysa det hopplöst föråldrade windows 98. Besviken gav jag upp.

 

Men skam den som ger sig! Självklart fanns det andra tekniska projekt att ta itu med! Eftersom jag bestämt mig för att blåsa liv i min gamla seriestripp Trial and Error var det nu dags att lära sig hur Adobe Illustrator fungerar. Detta arbete gick mycket bättre än de tidigare projekten och inom kort kommer det att finnas en del strippar för de intresserade att kolla in. Här är en länk till en mycket bra guide i hur du arbetar med serier i Adobe sviten. Har dessutom plockat ner min gamla scanner/skrivare från vinden. Återstår bara att koppla in den gamla rackarn och se om det finns något liv i den (återkommer om detta).


Min gamla trotjänare.

En gammal trotjänare gör comeback...

 

Vad är då slutsatsen av detta? Trots att jag numera har två stycken tämligen värdelösa laptops som står i mitt skrivbord har jag ändå fått försöka felsöka och öppna en laptop för första gången. Det var roligt och lärorikt. Dessutom, vem vet, nästa gång kanske jag lyckas? Dessutom har jag utökat mina kunskaper i Adobe sviten. Som jag tidigare sagt så kan det vara smärtsamt att lära sig nya saker.

Men fan vad stolt man är när man tar de där stapplande första stegen mot utveckling!

 

Johan, out.


Recension; Stephen Kings Under the dome

Glöm alla associationer till The Simpsons movie, Under the dome är Stephen King när han är som bäst.


I Under the dome, får vi följa innevånarna i den lilla amerikanske staden Chesters Mills öden när de plötsligt finner sig instängda i staden av en osynlig kupol. Medan regeringen, vetenskapsmännen och armén arbetar för att lyckas förstöra kupolen och befria Chesters Mill passar James ”Big Jim” Rennie, en lokal politiker på att utöka sina befogenheter för ”stadens bästa”. Medan maktspel och intriger utspelar sig innanför kupolen söker en grupp innevånare ta reda på vad som orsakar den. Kan de få reda på orsaken och göra något åt den innan det är för sent?


Omslaget till Under the dome

Omslaget till Under the dome

 

Jag måste erkänna att jag länge drog mig för att läsa Under the dome, just på grund av den kommentar som hört från alla som hört talas om den; ”Det låter ju precis som Simpsons-filmen”. I efterhand ångrar jag inte en sekund av den månad jag spenderade med Under the dome, och jag menar verkligen månad, för boken är en King-tegelsten av klassiskt mått (880 sidor).

 

Det finns övernaturliga inslag i historien, även om de är mindre än de brukar vara i en Stephen King-roman, och som vanligt smyger King in dem på ett sådant sätt att du accepterar allt som händer i Chesters Mill. De av er som har läst Pestens tid kommer att känna igen den episka tonen av en storslagen historia med många karaktärer. Om jag ska vara ärlig är det här den första King-romanen som verkligen kan mäta sig just med Pestens tid, som ofta hyllats som Kings bästa verk.

 

Även om du inte är ett inbitet Stephen King fan rekommenderar jag den här boken starkt, den har allt; kärlek, dramatik, action och ett kusligt realistiskt berättarspråk.

 

Betyg: 5/5


Att lära sig kan vara smärtsamt

Denna kväll har spenderats i GIMP:s tecken. För er som inte läst tidigare inlägg kan jag kort sammanfatta att GIMP är en fri motsvarighet till (till exempel) Adobe Photoshop. Det har varit smärtsamt, jag har svurit, men jag har också utvecklats.

Det projekt som jag hade framför mig ikväll var att försöka manipulera ett par bilder på mig och mina fellow medlemmar i rockbandet Pornstars Gone Postal. Jag ville helt enkelt göra bilderna lite coolare än de var från. Ge dem en touch av rock 'n' roll.

 

Jag började med att göra bilderna svartvita, vilket inte var särskilt svårt i GIMP. Sedan började problemen. Eftersom jag också arbetat en del i Adobe Photoshop för att lära mig bildmanipulation, fanns det en del effekter som jag ville lägga på som jag lärt mig där. Optimistisk som jag var tänkte jag ”äh, det går säkert att hitta motsvarande tutorials i GIMP”. Och visst, det finns tutorials för GIMP. Problemet är bara att de är bra mycket färre än de som finns i Adobe photoshop. Om man kollar på tutorialized.com (som för övrigt är en bra resurs när det gäller bildmanipulation) kan man konstatera att det finns 179 GIMP tutorials och 13581(!) Photoshop tutorials. Dessutom förutsätter en del av GIMP tutorialserna att man har viss vana av Photoshop, ironiskt nog. Många är för övrigt ”översättningar” från photoshop tutorials.

 

En bild på GIMP:s maskot.

GIMP:s maskot.

 

Efter många om och men lyckades jag i alla fall klippa ut foto-objektet från bakgrunden. Det kändes som en stor seger kan jag säga. För tillfället är jag mer pro Adobe än GIMP, men egentligen beror detta på min ovana att använda GIMP. Jag får helt enkelt lägga mer energi på att lära mig programmet helt enkelt så kommer jag att kunna manipulera bilder i det också.

 

Postar här några länkar till bra sajter med GIMP-tutorials för er andra vilsna wannabe-grafiker, som vill kunna använda fri programvara, där ute.

 

Johan, out.

 

http://gimp-tutorials.net/

 

http://www.tutorialized.com/tutorials/Gimp/1

 

http://www.gimp.org/tutorials/


En halv-nörds bekännerlser

Igår samlades jag och mina närmaste vänner för att (i någon mening) fira valborg. Vi misslyckades att titta på någon brasa, men det känns ändå inte som det viktigaste i världen. Viktigare var det dock att vi lyckades ses! En negativ bifeffekt av att växa upp är ju att alla (undertecknad inkluderad) blir mer upptagna. Ens tid styrs och kontrolleras av scheman, kalendrar och att-göra-listor. Men det var inte det jag skulle berätta om egentligen.

 

Igår när vi satt ett gäng runt soffbordet så kom jag och tre andra killar in på tekniksnack (do we ever?). Vi diskuterade allt från hur Mac OS och Linux fungerar till hur den egentliga hårdvaran i en dator fungerar. Det som slog mig efter diskussionen var att jag, som alltid sett mig själv som en dator nörd, i själva verket inte är det. Jag är en halv-nörd. Vad menas då med detta? Jo jag är tillräckligt nördig för att veta hur man sätter ihop en dator från scratch och installerar ett operativsystem. Jag är tillräckligt nördig för att vara intresserad av att skriva html och spela datorspel. Men när det kommer till hur tekniken bakom datorn egentligen fungerar, där är jag helt lost.

 

Eftersom jag alltid är sugen på att lära mig nya saker gjorde jag idag ett vettigt inköp för personer som mig. Jag köpte boken Hur funkar det? Som ges ut av teknikprylskedjan Kjell & co. Missförstå mig rätt, det här är inte smygreklam för nämnda butikskedja, men boken känns ändå som en prisvärd (39 kr) introduktion till teknik och datorer. Jag menar det är ju inget fel med att bli en smartare konsument genom att förstå de saker man köper och sedan använder.


Kjell och Co:s bok

Hur funkar det? Är detta

lösningen för vetgiriga?

 

I torsdags släpptes den senaste LTS (Long term support) versionen av Ubuntu, med kodnamn Lucid Lynx. Installerade det på netbooken (skriver detta inlägg på den) och kunde konstatera att det som redan var bra, helt enkelt hade blivit bättre. Uppstarten var kanonsnabb och all hårdvara fungerade från start, till och med den inbyggda mikrofonen som inte fungerade på den förra releasen. För att bättra på mitt nördrykte kan jag erkänna att jag beställt vinylklistermärken med Ubuntuloggan så att jag kan pryda min netbook med den. Det kommer bli coolt.


Ubuntu Lucid Lynx på netbook eee 900

Ubuntu Lucid Lynx på min netbook eee 900.


Och till alla er halv-nördar där ute, stay alive!

Johan, out.


RSS 2.0