Textrutan

De säger att kärlek är ett tveeggat vapen och jag är benägen att hålla med; det man älskar är också det som kan orsaka mest skada. Men i slutändan är det ändå värt det, så länga man lär sig något på kuppen. Denna vecka och helg har spenderats i teknikens tecken. Bland annat har jag ärvt lite skrotdatorer från jobbet. Datorerna är två till antalet och båda är laptops. Den ena startar inte alls och den andra är byggd för windows 98. Med andra ord är de båda (ungefär) lika menlösa.

En hög med gamla laptops.

Efter att ha läst ett antal guider på Internet (till exempel den här) började jag amatörmässigt att felsöka den tillsynes helt döda laptopen. Första steget var att låna en multimeter (ett verktyg för att mäta ström och spänning) av en kompis kunde jag snabbt konstatera att strömadaptern fungerade någorlunda okej. Nästa steg var att öppna upp datorn för att söka vidare efter felet. Eftersom jag aldrig tidigare öppnat en laptop, vilket är konst enligt expertisen, var jag väldigt nyfiken på hur det skulle gå. Tyvärr tog mitt äventyr snabbt slut, eftersom laptopen vägrade låta sig öppnas trots att alla skruvar avlägsnats. Mitt tålamod tog slut.

Här ser man minnesmodulerna. Nästa steg, skruvarna...

Nästa projekt blev att undersöka ifall jag kunde omvandla den andra skrotdatorn till en hyfsat stabil kontors och surfdator till min mor. Eftersom jag är en nyfrälst Linuxanvändare sökte jag på Internet efter Linux versioner som funkar på gamla system (här är en lista för intresserade). Jag hittade ett antal kandidater. Trots detta, efter ca tre timmars arbete ville datorn fortfarande bara hysa det hopplöst föråldrade windows 98. Besviken gav jag upp.

Men skam den som ger sig! Självklart fanns det andra tekniska projekt att ta itu med! Eftersom jag bestämt mig för att blåsa liv i min gamla seriestripp Trial and Error var det nu dags att lära sig hur Adobe Illustrator fungerar. Detta arbete gick mycket bättre än de tidigare projekten och inom kort kommer det att finnas en del strippar för de intresserade att kolla in. Här är en länk till en mycket bra guide i hur du arbetar med serier i Adobe sviten. Har dessutom plockat ner min gamla scanner/skrivare från vinden. Återstår bara att koppla in den gamla rackarn och se om det finns något liv i den (återkommer om detta).

En gammal trotjänare gör comeback...

Vad är då slutsatsen av detta? Trots att jag numera har två stycken tämligen värdelösa laptops som står i mitt skrivbord har jag ändå fått försöka felsöka och öppna en laptop för första gången. Det var roligt och lärorikt. Dessutom, vem vet, nästa gång kanske jag lyckas? Dessutom har jag utökat mina kunskaper i Adobe sviten. Som jag tidigare sagt så kan det vara smärtsamt att lära sig nya saker.

Men fan vad stolt man är när man tar de där stapplande första stegen mot utveckling!

Johan, out.